För några dagar sedan beskrev moderatledaren Ulf Kristersson invandringen till Sverige som en belastning. Kritiken lät inte vänta på sig, men sannolikt är det idag fler som håller med Kristersson än som inte gör det. Den politiska vänstern vägrar i vanlig ordning erkänna de problem som finns, men saker och ting börjar bli så uppenbara att det är svårt även för den mest inbitne vänsterpropagandist att förneka de negativa effekterna av invandringen.

Vi skall i detta och kommande inlägg kort visa på varför den situation Sverige befinner sig i inte är hållbar. Främst kommer ekonomiska, sociala och politiska faktorer beröras som visar att invandringen till Sverige är en nettobelastning och i grunden skadlig. Dessa effekter är numera väl belagda i forskning, men eftersom många trots det inte accepterar faktum är det behövligt att sammanställa och påvisa hur invandringen idag är skadlig för Sverige. I senare inlägg kommer ytterligare problem kopplade till invandringen diskuteras.

Ekonomiska effekter

Idag har det blivit alltmer uppenbart att invandringen till Sverige utgör en ekonomisk belastning. Framförallt flykting- och anhöriginvandring har i decennier utgjort en offentlig-finansiell nettokostnad för svenska skattebetalare. Ruist har i en studie kommit fram till att

… en genomsnittlig flykting inte hinner bli sammantaget offentligfinansiellt lönsam under sin livstid. De positiva nettobidrag som ges till de offentliga finanserna under cirka 30 år är inte tillräckligt stora i förhållande till det underskott som arbetas upp under de första tio åren. Därtill uppkommer ett nytt underskott på slutet när individen når pensionsålder (Ruist, 2018)

Inte ens de invandrargrupper som har bäst integrationspotential (t.ex. de från forna Jugoslavien, Iran och Etiopien) innebär någon offentligfinansiell vinst. I en prognos baserat på historiska utfall visar Ruist att de med bäst integrationspotential i genomsnitt kommer utgöra en genomsnittlig nettokostnad på 53 000 kronor per person och år, medan de med lägst integrationspotential kommer utgöra en genomsnittlig nettokostnad på 94 000 kronor per person och år. Dessa resultat stämmer överens med annan forskning på området (se Ekberg, 2009; Hammarstedt & Aldén, 2019).

Deiaco och Eklund (2020) har visat att åtminstone 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder saknar självförsörjning. Invandringen till Sverige, menar de, har lett till ett omfattande ekonomiskt utanförskap. De säger att

De gynnsamma ekonomiska förhoppningar som många gett uttryck för tycks ha uteblivit i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Istället har invandringen resulterat i ett betydande ekonomiskt utanförskap där många av problemen dessvärre ligger framför oss… Sverige riskerar att få ett ännu större etnifierat ekonomiskt utanförskap där till exempel bidragsberoende ges allt tydligare etniska förtecken

Fördelen med Deiaco och Eklunds studie är att de inte utgår från sysselsättning utan istället använder sig av begreppet självförsörjning. Detta eftersom det endast krävs att man arbetar en timme i veckan för att räknas som sysselsatt, vilket innebär att man fortfarande kan vara bidragsberoende. De sätter gränsvärdet för självförsörjning till 15 500 SEK i månaden före skatt (detta motsvarar fyra prisbasbelopp, vilket de menar skulle kunna vara alltför lågt för att betraktas som självförsörjande. Det är således viktigt att hålla i åtanke att författarna troligen överskattat självförsörjningsgraden).

Med dessa definitioner visar det sig att endast 36 procent av grupper från Mellanöstern och 38 procent av grupper från Afrika var självförsörjande år 2016. För alla utrikes födda tar det 13-14 år innan 50 procent nått självförsörjning. Efter 20 år är ungefär 59 procent självförsörjande (kurvan planar med andra ord ut tämligen snabbt).

Detta är, kortfattat, de ekonomiska effekterna av invandringen. Det har uppstått ett djupt ekonomiskt utanförskap, och därmed en omfattande omfördelning av resurser från svenskar till invandrare. Personer från vänstern talar trots detta ofta om att Sverige behöver invandring för att överleva, inte minst brukar de tala om att framtida pensioner kräver invandring för att finansieras. De studier som här refererats är förstås nog för att tillbakavisa sådana påståenden, men det bör påpekas att Pensionsmyndigheten har uppskattat invandringens långsiktiga effekt på pensionssystemet. De kommer fram till att den invandring som skedde år 2015 leder till en negativ nettoeffekt på ca 80 miljarder SEK (i dagens penningvärde) mellan åren 2017-2100 (Pensionsmyndigheten, 2016). Således, invandringen räddar inte pensionssystemet utan försämrar det ytterligare.

Effekter på kriminalitet

Vänstern påstår ofta att kriminalitet inte har något att göra med invandring. Antingen förnekar de invandrares överrepresentation i brottsstatistiken, eller så vill de framhäva socioekonomiska faktorer som den egentliga orsaken bakom invandrares överrepresentation.

BRÅ:s studie från 2005 slår fast att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. För vissa grupper och brott ligger denna överrepresentation på flera hundra procent, medan det för andra grupper och brott inte finns någon överrepresentation alls. För de grupper som debatten ofta handlar om, nämligen flykting- och anhöriginvandring från Mena-länderna, är överrepresentationen som störst (BRÅ, 2005). Det är intressant att notera att av dem som är födda utomlands har en hög andel registrerats för brott. Uppdelat på olika ursprungsregioner ser det ut på följande sätt: Övriga Afrika 26,3 procent, Nordafrika 23,3 procent, Västasien 18,8 procent, Östafrika 17,5 procent samt Södra Centralasien 15,8 procent. Av dem med svensk bakgrund är motsvarande siffra endast 5 procent.

En väldigt hög andel av personer med dessa ursprung har alltså registrerats för brott. Det är vid det här laget som vänstern replikerar med att det endast har att göra med socioekonomiska faktorer. BRÅ:s studie ger emellertid inget stöd för detta. För utrikes födda minskar den generella överrisken att misstänkas för brott från 2,5 till 2,1 när socioekonomiska variabler tas i beaktande.

Jerzy Sarnecki brukar refereras till av vänstern när argumentet med socioekonomiska faktorer tas upp. Sarnecki har mycket riktigt forskat på området (se Hällsten, Szulkin & Sarnecki, 2013), men denna forskning lider av brister. Sarnecki med kollegor undersöker invandrares föräldrars socioekonomiska status samt bostadsområdessegregation för att förklara invandrares överrepresentation. Deras studie inkluderar dock endast individer vars föräldrar hade invandrat senast år 1988 (ibid., s. 462), med andra ord innan invandringen från Afrika och Mellanöstern egentligen hade påbörjats. Deras resultat, menar de, indikerar att

What is observed (unconditionally) as an overrepresentation in crime among individuals of immigrant origin is in fact to a large extent economic and social inequality in disguise (ibid.)

Deras modell lämnar dock, som de själva skriver, mellan 20 och 50 procent av skillnaden mellan invandrares och svenskars brottslighet oförklarad.

Förklaringsmodellen med socioekonomiska faktorer lider dock av brister eftersom det inte alls är självklart att det föreligger ett kausalt samband mellan socioekonomi och kriminalitet. Det tycks snarare vara så att det finns andra bakomliggande faktorer som förklarar både socioekonomisk status och kriminalitet. Ny forskning motbevisar snarast att det skulle föreligga ett orsakssamband mellan socioekonomiska faktorer och kriminalitet (se Sariaslan m.fl., 2021).

Det bör tilläggas att även om socioekonomiska faktorer hade kunnat förklara överrepresentationen i kriminalitet skulle det inte spela någon större roll. Vi vet nämligen att segregation och utanförskap i sig skapas av invandring. Om invandring leder till segregation och att människor med lägre ”integrationspotential” kommer in i landet är det helt korrekt att hävda en koppling mellan invandring och ökad brottslighet, oavsett om all kriminalitet ”förklaras” av socioekonomiska faktorer.

Invandringen kan förstås inte beskyllas för all kriminalitet som sker i Sverige. Men när andelen invandrare från länder som är överrepresenterade ökar, innebär det med nödvändighet att brottsligheten kommer vara högre än vad den annars hade varit.

Sociala och politiska belastningar

Vi har de senaste åren kunnat bevittna ytterligare problematik som är direkt kopplade till invandringen till Sverige. Flera uppmärksammade fall av invandrargäng som rånar och förnedrar svenska ungdomar har uppmärksammats av media. Detta är mer än endast ett kriminellt beteende, det är ett uttryck för ressentiment som riktas mot svenskar och det svenska samhället. Det är ett uttryck för hur invandrarungdomar definierar sig i motsats till det svenska samhället och ser det som en fiende. I en intressant studie av Åkesson (2005) intervjuas flera invandrarungdomar om varför de begår denna typ av brott. De svarar bland annat:

När vi är ute på stan och rånar, så krigar vi, vi krigar mot svenskarna!

Makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter

Vi vill bara jävlas med svenskarna och sno deras mobiler

Ett fenomen som visar på samma typ av ressentiment är de attacker på blåljuspersonal och räddningstjänst som inträffar med jämna mellanrum. Invandrarungdomar lurar dit utryckningsfordon och när dessa anländer möts de av stenkastning eller blir beskjutna med raketer. På samma sätt som i fallet med rån av svenska ungdomar är detta mycket mer än endast kriminellt beteende. Det visar på den djupa klyfta som existerar mellan majoritetssamhället och minoriteter i utanförskapsområdena som breder ut sig alltmer runtom våra städer.

Framtidens Sverige kommer även behöva hantera den stora islamistiska minoritet som numera befinner sig i landet. Bara de våldsbejakande islamisterna uppgår enligt Säpo till åtminstone 2000 personer (Säpo, 2017). Islamistiska organisationer mottager även offentliga medel som bland annat används till att stödja terrororganisationer och till att bjuda in radikala föreläsare som sprider antidemokratiska budskap (Säpo, 2021). Sverige har även blivit en ryktbar exportör av terrorister till exempelvis Islamiska staten, något som för några decennier sedan hade varit otänkbart.

Den islamistiska miljön som helhet är förstås större än så. Med denna följer antisemitism, krav på sharialagar och särlagstiftning, intolerans och hat mot otrogna, teokratisk totalitarism, inskränkt yttrande- och åsiktsfrihet och så vidare. Dessa och dylika fenomen finns i alla muslimska länder och har sin grund i Islams religiösa och politiska doktriner. Hela Islams historia vittnar i själva verket om olika former av förtryck och intolerans (se Warraq, 1995).

Forskning visar att islamistiska/fundamentalistiska föreställningar är vittspridda bland europeiska muslimer, men även att många av dem känner stark aversion gentemot homosexuella, judar och Västerlandet. En studie av Koopmans visar att

… religious fundamentalism is not marginal among Western European Muslims. Taking together the first and second generations, almost 60% agree that Muslims should return to the roots of Islam, 75% think there is only one possible interpretation of the Quran, which is binding for every Muslim and 65% say that religious rules are more important to them than the laws of the country in which they live. Consistent fundamentalist attitudes, with agreement to all three statements, are found among 44% (Koopmans, 2015)

… 57% reject homosexual friends, 45% do not trust Jews and 54% see the West as an enemy out to destroy Islam. Hostility towards all three out-groups is present among 26% of the Muslim respondents (ibid.)

Alla européer borde fundera över en framtid där dessa minoriteter växer sig så stora att de kan göra anspråk på politisk makt. Möjligen kan Michel Houellebecqs roman Underkastelse visa sig vara profetisk.

Kommande inlägg

Detta har varit en relativt kortfattad sammanfattning av en del av de belastningar som invandringen innebär och fortsatt kommer innebära. Andra belastningar kommer behandlas i kommande inlägg.

Den som argumenterar för fortsatt invandring till Sverige från Tredje världen måste anse att ekonomiska kostnader, ökad kriminalitet, fientlighet mot svenskar och islamistisk ideologi inte är tillräckligt goda argument för att rättfärdiga en kraftigt minskad invandring. Den intressanta frågan är emellertid varför de anser att svenska folket måste utstå detta. Även denna fråga kommer vi behandla i ett kommande inlägg.

Vi kommer också ha anledning att diskutera den moraliska aspekten av denna fråga. Vänstern kan nämligen alltid retirera till ett pseudo-moraliskt argument och hävda att invandringens negativa effekter inte spelar någon roll. Migration och asyl utgör en moralisk rätt som ingen kan inskränka. Det finns emellertid all anledning att opponera sig mot en sådan ståndpunkt.

Källor

Brå, 2005:17. Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Brottsförebyggande rådet

Deiaco, Enrico & Eklund, Johan, 2020. Vägar till självförsörjning. Slutrapport i projektet Integration Sverige. Entreprenörsforum

Ekberg, Jan, 2009. Invandringen och de offentliga finanserna. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Rapport 2009:3

Hammarstedt, Mats & Aldén, Lina, 2019. ”Refugee Immigration and Public Sector Finances: Evidence from Sweden”, FinanzArchiv/Public Finance Analysis

Hällsten, Martin, Szulkin, Ryszard & Sarnecki, Jerzy, 2013. ”Crime as a Price of Inequality? The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes” i British Journal of Criminology, vol. 53, ss. 456-481

Koopmans, Ruud, 2015. ”Religious fundamentalism and hostility against out-groups: a comparison of Muslims and Christians in Western Europe” i Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 41:1, ss. 33-57

Pensionsmyndigheten, 2016. Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet. Stockholm: Pensionsmyndigheten  

Ruist, Joakim, 2018. Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Rapport 2018:3

Amir Sariaslan, Janne Mikkonen, Mikko Aaltonen, Heikki Hiilamo, Pekka Martikainen, Seena Fazel, 2021. ”No causal associations between childhood family income and subsequent psychiatric disorders, substance misuse and violent crime arrests: a nationwide Finnish study of >650 000 individuals and their siblings” i International Journal of Epidemiology, dyab099

Säpo, 2017. Så mycket har extremistmiljöerna vuxit. Tillgänglig: https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-07-03-sa-mycket-har-extremistmiljoerna-vuxit.html

Säpo, 2020. Säkerhetspolisens årsbok 2020. Tillgänglig: https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.4ffee9b31787cb4eddc36f/1622105064669/sakerhetspolisens_arsbok_2020.pdf

Warraq, Ibn, 1995. Why I am not a Muslim. New York: Prometheus Books

Åkesson, Petra, 2005. Vi krigar mot svenskarna : unga rånare om hur och varför de begår brott. Research Reports / Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University, vol. 5. Lund University